Terrasstrapporna – byggnadskultur och botanik i skön förening

HW
Henrik Wilhelmsson

Terasstrapporna mellan Stortorget och Kärnan här i Helsingborg uppskattas sedan drygt 100 år av Helsingborgare och besökare i staden. De byggdes i en tid när det liksom idag byggs väldigt mycket nytt i Helsingborg. Fram till dess hade det inte funnits något gångstråk från Stortorget upp över den branta landborgen, som var en av anledningarna till att den medeltida Kärnans läge var så strategiskt för en borg. Men kring sekelskiftet 1900 ville man i en expansiv stad som Helsingborg även bygga för att försköna och skapa landmärken. Oscar Trapp (som på den tiden ägde Fredriksdal) tog initiativ till att trapporna skulle byggas för att förstärka intrycket av Kärnan och göra den än mer lockande som besöksmål. År 1903 invigdes trapporna med tillhörande murar och torn av kung Oscar II.

Vad jag misstänker att ingen av de båda Oscar tänkte på den dagen 1903, var att trappor och murar med åren också skulle komma att uppskattas av den lilla vintergröna ormbunksväxten murruta (Asplenium ruta-muraria på latin), som bebor de kalkbruksfyllda fogarna mellan stenblock och tegelstenar. Kanske har du lagt märke till de skira, gröna små växterna som sticker ut mellan stenblocken kring den nedre hissingången? Murrutan lever naturligt på kalkstensklippor och kalkberg. Men i Skåne är den mer urban och växer uteslutande i kalkfogar på byggnader. Den har till och med mycket god smak för historiska byggnadsverk; terasstrapporna i Helsingborg, Lunds tusenåriga domkyrka, historiska byggnader på friluftsmuseet Kulturen i Lund och har setts på ytterligare några få byggnader i Lund, Landskrona och Ramlösa brunnspark.

När terasstrapporna nu renoveras för att hålla ytterligare 100 år, måste delar av murarna demonteras och återuppbyggas och murrutan därför tas bort. Men den lilla växten kommer att bevaras i ett antal partier för att återigen kunna sprida sig. I samband med renoveringen fick vi på Fredriksdal möjligheten att rädda en del plantor att flytta till botaniska trädgården. De kommer att ingå i den genbank för Skånes vilda växter som vi bygger upp på Fredriksdal under de närmsta åren. Vi kommer att berätta mer om det bevarandearbetet framöver.

 

Och nästa år kommer du att kunna promenera i terasstrapporna igen och njuta av utsikten, byggnadsverket och den lilla murrutan.

 

Tack till Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad och Peab för att ni bevarar murrutan på plats och att ni gett oss möjlighet att flytta några av växterna till Fredriksdal!

Jakob Sandberg, biolog och doktor i ekologi på Fredriksdal museer och trädgårdar